Namnlös..
Jaa, än sålänge ialla fall.
Får se om det blir något mer, det känns som att den inte är färdig än.
Och, ja, jag är en amatörskrivare.
Gillar ni inte det jag skriver, så behöver ni inte läsa heller. xP
Men tala gärna om vad jag gör fel, isåfall, så att jag kan bättra mig!
Varning!
Innehållet kan vara stötande, läses på egen risk!
Även om jag inte har med något direkt "beskrivande".
___________________________________________
- Dante!!
Det lilla hotellrummet, upplyst av ljuset från solnedgången, fylldes av utmattade stön och häftiga andetag.
Elisabeth lät sina händer vandra ner från dom breda axlarna till den välmusklade ryggen, där hon försiktigt klöste med naglarna, samtidigt som hon andfått kysste hans hals.
Ett lågt kvidande smet från hennes läppar när hon kände honom retfullt sakta dra sig ur henne, så som han alltid gjorde.
Och som vanligt satte han sig på sängkanten och torkade av sig med en handduk,
som legat på en vit stol bredvid sängen.
Utan ett ord räckte han henne en annan handduk, utan ett ord tog hon den och skyndade sig in i badrummet.
Hon sjönk ner på toalettsitsen och suckade djupt.
Det hade gått fem veckor sedan de träffades. Eller, ja, Dante träffade henne. Nästan i alla fall.
Hon hade varit extremt stressad den dagen, allt hon gjorde hade slutat i kaos, och på vägen tillbaka till hennes jobb från lunchpausen, hade hon gått rakt ut på gatan utan att se sig för. Det enda hon hann uppfatta var tjutet från bromsarna och skrik från folket på trottoarerna.
Lyckligtvis hade han hunnit bromsa i tid, den lilla röda cabrioletens nos befann sig bara ett fåtal centimeter från
att ha krossat henne.
Hon började le vid minnet av hans chockerade ansiktsuttryck.
Det vita håret, som fortfarande lektes med av vinden från den höga farten, de ljust blå ögonen som förvånat och chockat stirrade på henne, hans läppar som var lätt särade...
Hon hade mött en ängel, fallit för honom vid första ögonkastet, och det hårt.
Efter den incidenten hade de kontinuerligt hållit kontakten, och varje gång hade de hamnat i just det här rummet, i just den här sängen.
- Kan du ge mig mina kläder, ropade hon samtidigt som hon reste sig och spolade.
Hon gick till handfatet och tvättade händerna. Hon suckade lågt när hon tittade in i spegeln och borstade snabbt igenom håret.
- Här, hörde hon Dante's varma, mogna, men ändå lekfulla och spydiga röst säga, och hon såg honom ställa sig i dörröppningen med hennes kläder i famnen.
- Tack, sa hon lågt.
I spegeln såg hon honom lägga ner kläderna men hon undvek hans blick.
- Lissy...
Hennes smeknamn kom som ett mjukt stön, och hon kände hans läppar mot hennes axel. En av de stora, grova händerna letade sig runt hennes midja, medan den andra fjäderlätt smekte undan det långa bruna håret från hennes hals.
- Dante, viskade hon och slöt ögonen.
Hans tunga dansade över hennes hud, närmare nacken, och hon kunde inte låta bli att sucka nöjt.
Hon öppnade ögonen igen och tittade på deras avbild i spegeln.
Vad hade hon gjort för att få vara såhär lycklig? Att få vara med mannen hon älskade mer än något annat?
Dante nafsade lätt på hennes öra, lade hakan på axeln och tittade rakt fram.
Deras blickar möttes i spegeln, och Elisabeth kunde känna hur hennes kinder hettade till.
Dante log förföriskt, vilket fick en rysning att strömma genom henne, och böjde sig ner till skuldran.
I samma stund brast hennes självförtroende, och med ett "Sluta", tog hon sina kläder och lämnade badrummet.
- Heh, Lissy?
Han lutade sig mot dörrkarmen och tittade på henne.
- Vad är det för fel?
Hennes tankar snurrade, även om hon visste att hon skulle må dåligt av det, så kunde hon inte få dom att sluta.
Hur berättar man för någon att man är över öronen förälskad i den personen, när man vet att känslorna inte är besvarade, och att man antagligen bara blir lekt med?
- Jag ska träffa min bror om tjugo minuter, ljög hon, och började klä på sig.
För någon som Dante var hon antagligen bara ännu ett ligg.
Hon stannade upp när hon började fundera på hur många han låg med samtidigt som henne, men tanken äcklade henne så mycket att hon slängde på sig jackan, tog handväskan och skyndade sig mot dörren.
- Okej, visst, sa han och började klä på sig. - Syns sen då, Lissy.
Hon stannade vid dörren och vände huvudet mot honom.
Leendet som mötte henne, fick hennes mage att knyta sig hårt, bara för att i nästa stund vara full av dansande fjärilar.
- Det gör vi, sa hon rodnande och utan att tänka.
Hon log för sig själv när hon vände sig mot dörren.
Precis när hon skulle till att öppna, så sköts den upp från andra sidan.
En lång, blond, och mycket vacker kvinna, klädd i läder stod utanför.
- Ah, Trish, utbrast Dante. - Kunde du inte vänta, eller?
Tiden saktande in för Elisabeth, hon blev häftigt yr, och illamående. Hade han kvinnor på kö, eller?
- Nej, jag vill få det här överstökat, bara, sa kvinnan och log snabbt mot henne.
- Lissy, det här är..., började Dante säga, men avbröt sig när han såg henne storma förbi Trish. - Lis, ropade han och rusade efter henne, men hon hade precis hunnit iväg.
- Jag skulle nog också springa min väg om jag var tvungen att ha sex med dig, Dante, sa Trish roat. - Ska vi?
Han suckade irriterat, gick tillbaka in i rummet och hämtade sin röda rock.
- Lady har säkert hunnit med allt det roliga nu, bara för att du ska vara så seg.
Han morrade till och smällde igen dörren efter sig.
____________________________________________
Kommentarer? Kritik? En arg mobb? ;P
Får se om det blir något mer, det känns som att den inte är färdig än.
Och, ja, jag är en amatörskrivare.
Gillar ni inte det jag skriver, så behöver ni inte läsa heller. xP
Men tala gärna om vad jag gör fel, isåfall, så att jag kan bättra mig!
Varning!
Innehållet kan vara stötande, läses på egen risk!
Även om jag inte har med något direkt "beskrivande".
___________________________________________
- Dante!!
Det lilla hotellrummet, upplyst av ljuset från solnedgången, fylldes av utmattade stön och häftiga andetag.
Elisabeth lät sina händer vandra ner från dom breda axlarna till den välmusklade ryggen, där hon försiktigt klöste med naglarna, samtidigt som hon andfått kysste hans hals.
Ett lågt kvidande smet från hennes läppar när hon kände honom retfullt sakta dra sig ur henne, så som han alltid gjorde.
Och som vanligt satte han sig på sängkanten och torkade av sig med en handduk,
som legat på en vit stol bredvid sängen.
Utan ett ord räckte han henne en annan handduk, utan ett ord tog hon den och skyndade sig in i badrummet.
Hon sjönk ner på toalettsitsen och suckade djupt.
Det hade gått fem veckor sedan de träffades. Eller, ja, Dante träffade henne. Nästan i alla fall.
Hon hade varit extremt stressad den dagen, allt hon gjorde hade slutat i kaos, och på vägen tillbaka till hennes jobb från lunchpausen, hade hon gått rakt ut på gatan utan att se sig för. Det enda hon hann uppfatta var tjutet från bromsarna och skrik från folket på trottoarerna.
Lyckligtvis hade han hunnit bromsa i tid, den lilla röda cabrioletens nos befann sig bara ett fåtal centimeter från
att ha krossat henne.
Hon började le vid minnet av hans chockerade ansiktsuttryck.
Det vita håret, som fortfarande lektes med av vinden från den höga farten, de ljust blå ögonen som förvånat och chockat stirrade på henne, hans läppar som var lätt särade...
Hon hade mött en ängel, fallit för honom vid första ögonkastet, och det hårt.
Efter den incidenten hade de kontinuerligt hållit kontakten, och varje gång hade de hamnat i just det här rummet, i just den här sängen.
- Kan du ge mig mina kläder, ropade hon samtidigt som hon reste sig och spolade.
Hon gick till handfatet och tvättade händerna. Hon suckade lågt när hon tittade in i spegeln och borstade snabbt igenom håret.
- Här, hörde hon Dante's varma, mogna, men ändå lekfulla och spydiga röst säga, och hon såg honom ställa sig i dörröppningen med hennes kläder i famnen.
- Tack, sa hon lågt.
I spegeln såg hon honom lägga ner kläderna men hon undvek hans blick.
- Lissy...
Hennes smeknamn kom som ett mjukt stön, och hon kände hans läppar mot hennes axel. En av de stora, grova händerna letade sig runt hennes midja, medan den andra fjäderlätt smekte undan det långa bruna håret från hennes hals.
- Dante, viskade hon och slöt ögonen.
Hans tunga dansade över hennes hud, närmare nacken, och hon kunde inte låta bli att sucka nöjt.
Hon öppnade ögonen igen och tittade på deras avbild i spegeln.
Vad hade hon gjort för att få vara såhär lycklig? Att få vara med mannen hon älskade mer än något annat?
Dante nafsade lätt på hennes öra, lade hakan på axeln och tittade rakt fram.
Deras blickar möttes i spegeln, och Elisabeth kunde känna hur hennes kinder hettade till.
Dante log förföriskt, vilket fick en rysning att strömma genom henne, och böjde sig ner till skuldran.
I samma stund brast hennes självförtroende, och med ett "Sluta", tog hon sina kläder och lämnade badrummet.
- Heh, Lissy?
Han lutade sig mot dörrkarmen och tittade på henne.
- Vad är det för fel?
Hennes tankar snurrade, även om hon visste att hon skulle må dåligt av det, så kunde hon inte få dom att sluta.
Hur berättar man för någon att man är över öronen förälskad i den personen, när man vet att känslorna inte är besvarade, och att man antagligen bara blir lekt med?
- Jag ska träffa min bror om tjugo minuter, ljög hon, och började klä på sig.
För någon som Dante var hon antagligen bara ännu ett ligg.
Hon stannade upp när hon började fundera på hur många han låg med samtidigt som henne, men tanken äcklade henne så mycket att hon slängde på sig jackan, tog handväskan och skyndade sig mot dörren.
- Okej, visst, sa han och började klä på sig. - Syns sen då, Lissy.
Hon stannade vid dörren och vände huvudet mot honom.
Leendet som mötte henne, fick hennes mage att knyta sig hårt, bara för att i nästa stund vara full av dansande fjärilar.
- Det gör vi, sa hon rodnande och utan att tänka.
Hon log för sig själv när hon vände sig mot dörren.
Precis när hon skulle till att öppna, så sköts den upp från andra sidan.
En lång, blond, och mycket vacker kvinna, klädd i läder stod utanför.
- Ah, Trish, utbrast Dante. - Kunde du inte vänta, eller?
Tiden saktande in för Elisabeth, hon blev häftigt yr, och illamående. Hade han kvinnor på kö, eller?
- Nej, jag vill få det här överstökat, bara, sa kvinnan och log snabbt mot henne.
- Lissy, det här är..., började Dante säga, men avbröt sig när han såg henne storma förbi Trish. - Lis, ropade han och rusade efter henne, men hon hade precis hunnit iväg.
- Jag skulle nog också springa min väg om jag var tvungen att ha sex med dig, Dante, sa Trish roat. - Ska vi?
Han suckade irriterat, gick tillbaka in i rummet och hämtade sin röda rock.
- Lady har säkert hunnit med allt det roliga nu, bara för att du ska vara så seg.
Han morrade till och smällde igen dörren efter sig.
____________________________________________
Kommentarer? Kritik? En arg mobb? ;P
